I väntan på Mios storebröder gick vi och köpte en ny leksak för att göra väntan lite lättare. Vi köpte en telefon på Fyndmagasinet. Man kan dra den i ett snöre och då rullar den med ögonen och surrar. Mio var upptagen i nästan en timme med att bara testa att dra den åt olika håll. Det är den första leksaken vi har som man kan dra efter sig i ett snöre. Såhär i efterhand vet jag exakt vilka leksaker man hade kunnat låta bli att köpa och vad man borde köpt. Jag ångrar att Mio aldrig fick något babygym, det hade han gillat. Men vem vet, hans lillasyster eller lillbror kanske kan få ett 
Vi har pratat en massa om att skaffa fler barn. Vi är väl inte riktigt på samma stadie där. Kim har lite svårt att sätta sig in i tanken att bli fembarns far. Det kan jag i viss mån förstå, men han har ju bara ett ”riktigt” barn. De andra får han ju bara låna, och han säger själv att det känns mer som X:ets barn. Svårt det där, men vi får väl se. Hur det än är kan vi inte skaffa fler så länge vi bor i den här lägenheten. Men vi letar vidare och förhoppningsvis dyker det upp nåt i sommar 