Igår var det en marknad i Varberg, ett par mammor som är föräldralediga tyckte att dom saknade en större loppis med barngrejer så dom fixade en. När Kim körde barnen till innebandyn så såg han att det var jäääätte mycket bilar parkerade vid den skolan där loppisen va. Jag hade velat gå dit och kolla, även om det inte finns nåt vi behöver direkt. Men igår fanns det inte tid till det eftersom hagen va trasig och sånt.
Idag har vi varit och hälsat på hos Fredrik och Martina och Albin. Kim hade inte sett hur det blev hos dom sedan dom flyttade ner vardagsrummet på nedervåningen. Vi drack kaffe och barnen lekte lite. De stora barnen ville gärna spela nåt TV-spel men det blev så sent så de fick ge upp den tanken. Mio brukar vilja gå och lägga sig redan efter klockan sex så vi packade ihop och åkte. Tänk att det är sån skillnad på barn på det sättet. Martina berättade att om hon inte lade Albin så skulle han nog bli uppe till nio eller nåt, medan jag har ofta svårt att hålla Mio levande efter klockan sex.
Usch har ni hört om den där killen som försvunnit i Varberg? Det är en 18 årig kille som är borta sen i torsdags, jag såg att det satt en lapp på Hajen och sen va det om honom på nyheterna. Hans mobil hade gått att spåra till Getterön. Fy va hemskt… tänker på Emils kompis Jimmy som det hände samma sak med. Stackars föräldrar. Nu när man har barn själv förstår man på ett annat sätt än innan. Jag förstod ju att det måste vara hemskt för föräldrar som mister sina barn, men tanken att JAG skulle mista min MIO får mig helt illamående. Fy, hur överlevar man nåt sånt? Måste gå in och se om det står nåt mer om det på nyheterna. Sen ska jag gå in och pussa lite på min unge…